En dag kvar...

... att jobba. På onsdag är det som sagt dags (för op av kts). Känns riktigt skönt att få det avklarat och faktiskt lite skönt att få lite egen tid hemma. Jag vet inte hur pass hanikappad jag kommer att vara men jag hoppas jag kommer kunna göra lite, typ pyssla lite. Jag räknar inte med det första veckan, men säkerligen efter andra veckan, när förbandet och stygnen är borta. Men vi får se.

Ikväll har det varit bara jag och L. Myskväll! J har jobbat. L somnade i min famn, det är så mysigt!MEN, vi ska snart få honom att somna i sin säng, då det är bättre för honom, han sover tryggare och somnar lättare om OM han vaknar på natten. Vi har dokc inte satt något datum för det ännu.

Det går bra på förskolan iaf. L äter och sover bra (dock bara runt en timme, hemma sover han längre), han kan vara lite ledsen vid lämning, men han förstår att pappa ska åka till jobbet och vinkar redan när de stiger innanför grinden, samtidigt som han ser missnöjd ut/är ledsen. Någon gång har han dock vinkat av pappa med ett leende på läpparna. :) Förra onsdagen lämnade jag och jag är glad att jag inte behöver göra det i vanliga fall, L var tokledsen (det var ju något annat än hans vanliga rutin med pappa på morgonen) och då blev naturligtvis jag ledsen med, men självklart inte så han såg men det kom en del tårar. :(

Nu mumsar jag på goda plommon vi fått av J's mamma, hon plockadet säkert fyra kg till oss. MUMS! (+ Fyra kg till till mina föräldrar som fick plommonen igår när de var här tillsammans med söstra me och åt middag.)

Nu kom J hem, så hej svejs så länge!